Kanske du känner igen den där känslan, när man fått för mycket frammåtvikt, cykeln har stegrat och man ser allt i slow motion. Man står på framhjulet och väger. Antingen går allt bra, bakhjulet tar igen fasta på marken, och man kör lugnt vidare. Eller så gör man inte det. Det blir magplask, och man vet inte riktigt om man fortfarande lever eller om man vaknat i Nangijala. Det värsta, eller kanske bästa, är om detta händer mitt i ett halvmeter djupt vatttenhål. Sånt händer. Då får man simma upp till ytan igen, lyfta upp cykeln, skratta och sedan dra vidare. Exakt detta hände idag. Frida var en skrattande åskådare till en dramatik utan dess like. Lite för långsam med kameran, men resultatet ser ni här:
 |
| Glad och blöt |
Vi tog en tur i regnet för att testa mountainbike-banan som man kan finna i boken (Mountainbike kring Göteborg) på sid. 106, TV-masten. Den startar i kålltorp, man cyklar på stigar till härlanda Tjärn. Sedan genom skogen mot brudaremossen. Där tar man in på den skyltade mountainbike-banan upp mot TV-masten. Mastens högra sidan cyklar man nära inpå. Man kan välja lite olika stigar, men man kommer snart ner till Delsjön. Förbi Bertilssons café och in i skogen efter dasset. Man kör en lite tajtare runda än den som heter Ugglemossen. Man kommer hursom ut på samma ställe, vid grusväg som leder ut till huset med inglasad innegård. Sedan tar man sig tillbaka till härlanda tjärn, genom skogen och ut till kålltorp. 18 km står det i boken, det stämmer.
 |
| Runda: TV-masten |
Dagen vi valde att cykla var en mycket blöt dag. Regn och mycket vatten (=lera) i skogen. Kanske inte de bästa förutsättningarna för att ge leden höga betyg. Den är bitvis fruktansvärt jobbig, med mycket branta uppförsbackar (som innebär att man bär cykeln), bitvis är den väldigt fin med snabba singeltracks där man får bergochdalbane-känslor. Mycket rötter och hala klippor, många vattenhål samt många tillfällen då man kan drabbas av spångest (=ångest+spång). Kanske är den här leden finare en torr sommardag istället för en blöt höstdag. Den skyltade MTB-banan som man kör på inledningsvis är sönderkörd och mycket lerig. Mer teknisk än Ugglemosse-leden, fler fotnedsättningar men ändock en hel drös med adrenalinpåslag. För att summera var det en trevlig tur, iallafall om man inte är rädd för lera och vatten. Man får ha lite tålamod och man måste veta hur sin cykel fungerar. Idag får leden 3 Libabröd, men den ska få fler chanser. Vintertid är den säkerligen hur fin som helst, alternativt en het sommardag. Det är hur som helst trevligt att bli lite blöt. Och cyklarna fick sig, på vägen hem, ett bad i härlanda tjärn.
 |
| Snygg tempoökande singeltrack |
 |
| Dimma och regn |
 |
| Blöt spångest |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar